Visste du att det nu hundraåriga Åbolands sång- och musikförbund under sina första årtionden bestod den åboländska skärgården med så kallade reselärare som åkte omkring och samlade bygdernas ungdomar till kör- och orkesterövningar för att göra sångfesterna som ordnades runtom i Åboland allt festligare och njutbarare både för de musicerande ungdomarna och publiken?
Om detta och mycket mer kan du läsa i historiken Åbolands sång- och musikförbund 1922–2022, som utkom till 100-årsjubileet, av förekommen anledning – corona – framskjutet till mars 2023. Men försenade blev jubileumstilldragelserna egentligen inte: även om det var i september 1922 som Åbolands ungdomsförbund beslöt bilda ett sång- och musikförbund, så konstituerade sig ÅSMF i juni 1923.
Den nya historiken är den fjärde i ordningen; varje kvartssekel har fått sin. Därför ligger fokus på de senaste tjugofem åren i förbundets historia trots att den är dess hundraårshistorik. Det historiska perspektivet ger emellertid boken dess upplägg – inledningsvis ger den en bild av det (musik)samhälle där förbundet föddes, avslutningsvis av det vi lever i nu.
Upplägg samlar de olika kapitlen temavis. I bokens första del, ÅSMF i historien, berättas om de ovan nämnda reselärarna, företeelsen som inte fått tillbörlig uppmärksamhet i de tidigare historikerna. Det sista 'historiska' kapitlet berättar om den förändring förbundet genomgick under 1990-talet. Det skulle inte längre vara bara sångfester – musicerandet skulle få större bredd och variation, och barnen skulle tas med i verksamheten som onekligen tycktes ha förlorat något av den ursprungliga ungdomligheten. ÅSMF kom att genomföra en lång rad projekt som livfullt presentras i bokens andra del - musikläger för barn, konsertprojekt med Sås & Kopp, gemensamma julkonserter, gospelworkshop och afrikanskarytmer för att nämna några!
Också ÅSMF uppmärksammar märkespersoner, delar ut förtjänstmärken och har medlemmar som mottagit utmärkelser. Detta kan du läsa om i bokens tredje del, Kort om gott.
Sångfesterna utgör ett digert kapitel också under det sistlidna kvartsseklet. Läs mer om dem i bokens fjärde del, Sångfesterna!
Hundraårsjubileet till ära får förbundets samtliga ensembler presentera sig i ord och bild, detta i historikens femte del. Kören Argentum, som startade som ett förbundets projekt, har i och med det en särställning; den presenterar sig i bokens del två!
Mot slutet av historiken kommer vi in på den oväntade vändningen i allas vår närhistoria – coronakrisen. Hur ensemblerna på var sitt håll tacklade krisen kan du läsa om i historikens sjätte och nästsista del.
Den sjunde och sista delen knyter an till den första, knyter ihop trådarna, reflekterar över nuläget inom det åboländska musiklivet och blickar framåt: med öppenhet för nya idéer och önskningar från fältet går förbundet in i sitt andra århundrade.
Historikredaktionen var mån om att göra en läsvänlig, vacker bok som känns bra att se på och hålla i händerna. Du är välkommen att ta reda på hur vi lyckats med det!
För den som vill veta mera om hur det gick till när förbundet kom till finns nu den första jubileumsskriften HÄR.
